Ibland så tycker man att det inte gör annat än jäävlas för en.
En sådan dag var onsdagen 2 maj. Fick då veta att jag skulle jobba mitt sista pass söndagen den 6 maj. Jipii Nice alltså. Hemma arbetslös hela sommaren utan pengar. Och en massa andra negativa tankar som surrade runt i huvudet. Som tur hade jag löpningen att fokusera på.
Nåja tisdagen spenderade jag med att springa runt och fråga efter jobb på stormarketarna i staden här nära. På torsdagen fick jag ett samtal, rätt tidigt på morgonen. Det var en person som frågade om jag ville komma på arbetsinterjuv. Jag var lite ur och förvirrad, för jag hade inte sökt dit. Dom hade fått mina uppgifter från
Arbets- och näringsbyrån. Så jag var på plats en timme senare ungefär, med alla mina papper i hand.
Nåja jag har så många gånger anställt mig själv innan jag fått e-mail "tack för visat intresse" ja ni vet det där, vi valde nån annan mailet. Så jag förberedde mig på att i värsta fall inte alls höra av dom. På fredag så var jag till min gamla arbetsplats med mina jobbkläder (hade tvättat upp dom). När telefonen ringer, och samma man igen som undrade om jag kan börja jobba på MÅNDAG. Där står jag och ser ut som om jag just vunnit en miljon och vet inte riktigt vad jag ska säga. Vad säger man då, jag står på min gammla arbetsplats och hör i luren att jag har ett nytt jobb att gå till på måndag. Det kändes lite halvmysko att stå där och säga "jo jag kan nog börja på måndag, vi ses lite innan 9".
Så när jag sen sansat mig och kommit hem, kommer jag på att jag kanske borde ringa min man och säga att jag börjar jobba på måndag. Så när han kom hem fick jag blommor.
För han var så glad, men sen hade han annat smussel för sig i garaget sen oxå, och jag fick inte komma in. För jag fyller ju i dag så jag fick se det andra först i morse.
En svart Nescafé Dolce Gusto CIRCOLO.
Så nu har jag druckit både en cappuccino och en chococino
Och eftersom jag råkar fylle dagen före morsdag i år, så firade vi allt på en och samma gång. Så jag fick blommor och kort oxå. Och så kan jag ju med gott samvete träna i simhallen i morgonbitti ;o)
Och ett så fint presentpapper kan ju inte mamma slänga. Det måste ju sparas.